The winged reptile

Just nu, som sagt, går allt som en bergochdalbana. Allting är för det mesta jobbigt med ett hårdtryck av G-krafter som tvingar en att sluta andas tills man kommer till de oförutsägbara backarna och kurvorna som får en att skrika och känna en kittlande känsla i magen. 
     Genom att tänka tillbaka på gamla minnen och komma på att jag kommer få mer av sådana minnen gör att jag just nu befinner mig i en magkittlande kurva och adrenalinet   rusar i blodet.
     
Men lite omstrukturering och nytänkande kommer nog nästa gång bli ännu bättre än den förra...

Don't wanna always be so nice, don't wanna hear you say: "Well, that's just life"...

Ibland förstår jag inte riktigt. Vi alla blir trötta och irriterade över saker och ibland orkar vi helt enkelt inte med för livet rör sig med samma hastighet som konsistensen av en seg kola och ändå förväntas man att vara positiv och se allting på den ljusa sidan. 
     Ni vet hur det är, när man är riktigt trött på allting och bara vill krympa ihop under en filt med en megastor chokladkaka och sitta där tills nästa påsk bara för att ingenting går bra för tillfället. Varenda liten småsak som egentligen inte betyder någonting växer till ett världsproblem.
     Visst, jag förstår om folk vill hjälpa en att må bättre genom att säga att: "Det kommer ordna sig sen". Men även om folk bara menar väl och man är tacksam för dem orden hjälper de inte så särskilt mycket. För även om man vet att det kommer bli bättre sen är det inte "sen" man vill ha. Det är NU!
     Folk frågar än även vad de kan göra för att hjälpa en men oftast svarar man: "Jag vet inte!", för oftast vet men inte själv vad det är som behöver göras.
     När man har kommit in i en "nere-period", som vi nog alla hamnar i någon gång mer eller mindre, så har vi rätt till att tycka att allt är som smutsen under skorna, inte ha ork till att göra någonting och inte se något positivt för tillfället. Det betyder inte att vi har gått så långt ner att vi har gett upp, som det faktiskt tyvärr händer för vissa. Det kanske bara betyder att vi behöver få vara lite sura, tycka att allt är skit, tänka igenom allt och bara ligga och göra ingenting för att komma ut ur den här sega kolan och kunna ta tag i saker och sedan med nya friska tag.

Det är inte så att livet tar slut men jag önskar att det kunde slippa vara så här ibland...

Dragon

Just nu känns allt ytterst... jag kan inte ens uttrycka mig hur det känns men det känns inte bra. 
     Jag saknar den stunder som varit där allt var så härligt. När jag var tillsammans med människor jag tycker om, som jag skrattade och hade roligt med.
    Det är långt kvar men jag vet att de stunderna kommer komma igen och på den vägen fram till det har jag mycket att förbereda.

I need to spread my wings and fly away.

Allt kommer försvinna

Jag blir så trött! Ni vet, riktigt så där asförbannat trött. Varför ska de ta bort alla materiella ting och ersätta det med digitala? Det är ingen känsla med att ha ett digitalt ting. Det man har köpt vill kunna hålla i handen, känna på, lukta, se. Men nu är det försent... 

F**k framtiden...

Tomt

För tillfället har jag inget roligt att se fram emot. Ingenting. Ni vet, när det känns så där att man inte vet vart man ska ta vägen för man sitter bara still och stirrar in i väggen och inte har något att göra och hur mycket man än letar och söker kan man inte hitta någon lösning på sitt problem.

Jag vill inte att det ska vara så här i ett år till.